# started 2014-09-02T08:18:54Z "Vol kanon sinifön domeni bespika, ab i dinis anik votik:"@vo . "Kiemav (bo se Vöna-Lägüptänapük: kēme, siämü „tail“) binon nolav, kel studon stöfi lä nivod taumik e molekülik, pubets, cens e migs matera, äsi nämeti paprodöl u panüsugöli dü jenots at. Brefo, kiemav studon molekülis, kristadis e metalis e bejäfon binädi e patöfis statitik binodas at, äsi cenis e tefis, kelis neodons ad vedön maters komunik."@vo . "Taledav binon stud votükama stadik e spadik magedas stöfik e menik su taled. Taledav binon mödo mödikumo ka kaedav, stud kaedas. Vestigon noe kelos binon kö su taled, abi kodä binon us e no votaseimo, kelos semikna panemon \"spadastad.\" Studon atosi u va kod binon natik u va menik. Studon i kludöfis difas et."@vo . "Febul binon mul telid kaleda hiela Gregorius. Labon delis 28 (u 29, in vüpladotayels). Te kilna in jenotem menik, e te in läns anik, ädabinon del 30id febula."@vo . "Yanul binon mul balid yela in Kaled hiela Gregorius. Labon delis kildegbal. Panemon stimü Yanus, higod Romänik yanas e leyanas."@vo . "Nimav binon jäfüd lifava, kel tefon studi nolavik nimas."@vo . "Mäzul binon mul kilid yela in Kaled hiela Gregorius. Labon delis kildegbal. Panemon stimü Mars, higod Romänik kriga."@vo . "Prilul binon mul folid yela in Kaled hiela Gregorius. Labon delis kildeg."@vo . "Talav binon nolav e stud tala, jenotema onik, e jenädas kels fomons oni."@vo . "Gustul binon mul jölid kaleda hiela Gregorius. Labon delis 31. Nem balid ona äbinon Sextilis (= mälul), ab pävotanemon stimü lampöran Romänik: Augustus."@vo . "Mayul binon mul lulid kaleda hiela Gregorius. Labon delis 31. Kredoy, das nem onik dekömon de nem jigoda Romänik: Maia, kela zelädel päzelon ün mul at."@vo . "Lifav binon nolav kel studon stöfi valik liföl in valiks onik foms, in dem ad nogan u noganagrups lifik."@vo . "Benokömö ini Vükiped: sikloped libik, keli alan dalon redakön.Vükiped Volapükik äprimon tü 2004 yanul 27; atimo pabevobons is yegeds 0. (Yegeds mödik pejäfons fa nünömaprogram itjäfidik)ar: id: bg: ca: cs: da: de: et: en: es: eo: fr: gl: he: hr: ia: it: nl: ja: ko: lt: hu: no: pl: pt: ro: ru: sl: sk: sr: fi: sv: te: tr: uk: zh:"@vo . "Seanakaedav binon nolav kel studon seanis tala, köologasitis pebevüyümöl onas, e pubodis kiemik e füsüdik onas."@vo . "Lop binon lekanafom binädöl me städaplösen dramatik penoatädöl."@vo . "Hiel Hans Christian Andersen (1805, prilul 2 - 1875, gustul 4) äbinon lautan e poedan Danänik, famik demü märs okik. Dökül Nejönik pelauton fa oni."@vo . "Tobul binon mul degid yela in Kaled hiela Gregorius. Labon delis kildegbal. Rig nema onik binon vöd latinik octo (jöl), bi äbinon mul jölid yela büä yanul e febul pävüpladons."@vo . "Pük binon sit jästas, gramata, malas, sümbolas e vödas, kels pagebons ad magön suemodis, tikamagotis, sinifis e tikis; sevabo pük binon \"kot sinifavik.\""@vo . "Yesus Kristus äbegom tidäbes okik ad plekön so:\"O Fat obas, kel binol in süls! Nem olik pasaludükonöd!Regän ola kömonöd!Vil olik jenonöd, äsä in sül, i su tal!Givolös obes adelo bodi aldelik obsik!E pardolös obes döbotis obsik,äsä i obs pardobs utanes, kels edöbons kol obs.E no blufodolös obis,ab livükolös obis de bad!\"— Matthaeus 6:9-13pätradutöl fa Arie de Jong"@vo . "(Nog pabumöl)a — (with time words) presentä — (with time words) previous, laste — (with time words) the one before lasti — (with time words) three (days, etc.) agoo — (with time words) nextu — (with time words) the one after nextbe — (transitivizes intransitive verbs)da — intensifier (is used to make abstract synonyms of verbs)dä — breaking down, becoming nonfunctional, going out of orderdale — double intensity (da + le)dei — causing death, resulting in deathdo — lowering, bringing down, going downdu — movement throughfa — absencefäi — closingfe — complete consumption, using up completelyfea — trans-fi — completion of actionhi — masculineho — castrated maleji — femininejo — neutered femaleke — togetherness (co-)ki — (forms interrogative words)la — raising, taking uplai — continuance of actionläx — former (ex-)le — greater, better (also makes abstract synonyms (cf. "@vo . "Cifal binon cif löpikün Volapükanas vola valik. Statuds nulikün cifalama päpubon in Volapükagased pro Nedänapükans yela: 1934, nüm: 4. Ma statuds at, cifal muton dakipön baläti Volapüka e baläli bevü Volapükans valik tala, ed i steifön pro dasum Volapüka as kosädamedöm bevünetik. Cifal kanon lonülön mesülis valik, kels cedü om binons zesüdiks pro zeils at. Cifal binon leigüpo i dilekan Kadäma Volapüka ä presidan Feda Volapükaklubas."@vo . "Novul binon mul degbalid yela in Kaled hiela Gregorius. Labon delis kildeg. Rig nema onik binon vöd latinik: novem (zül), bi äbinon mul zülid yela büä yanul e febul pävüpladons."@vo . "Setul binon mul zülid yela in Kaled hiela Gregorius. Labon delis kildeg. Rig nema onik binon vöd latinik septem (vel), bi äbinon mul velid yela büä yanul e febul pävüpladons."@vo . "Vat binon kobot kiemik e mölekül povik, kel binon flumöfik in dinäds vamota e peda nomik. Malatem kiemavik ona binon H2O, sevabo mölekül bal vata binädon me taums tel hidrina e taum bal loxina. Tuvoy vati ti valöpo taledo, e valik lif sevädik neodon oni. Za veldeg dötum talasürfata petegon me vat."@vo . "Yunul binon mul mälid kaleda hiela Gregorius. Labon delis 30."@vo . "Vönotav binon stud kulivas menik pasetik ed atimikas medü tüv, dokümam e diletam retodas stöfik (as sam, bumots, menajafots, lifajafots, retods menik, länods). Vöd Volapükik: vönotav pedefomon de vönot (vön + -ot, o. b. bos se paset, se tims vönädik) + -av.Zeils vönotava binons dokümam e plänam licina e volfama kuliva menik, suemam jenotema kulivik, bepenam volfama kulivik, e stud kondöta e konöma menikas, pro sogäds rujenavik ed i jenaviks."@vo . "Zeladel binon del pededietöl fa net u kuliv (in jenets anik, nets e kulivs ömik) patediko zele, ab semikna bide anik votik küpeda u duna patik kulivik u netik.Zeladels rigiko äbinons dels patik kaleda glüga kritik. Vöd evolfon in geb valemik ad sinifön deli patik seimik, u igo deli nepatik kü juls e/u bürs färmons, as sam sudeli.Ün tumyel teldegid latik, äprimoy ai plu ad lecedön e zädeli e sudeli zeladelis."@vo . "Vüresod binon yümätot nünömas in vol lölik. Nünamabüri ti alik kenoy tuvön us, if laboy lügölovi one. Kenoy i cänodön nunis in Vüresod, kelis nemoy \"e-mail\", asä kopiedön programis nünöme oka.Vüresod ädaglofon ün yel 1969 de resod militik Melopik."@vo . "Dugäl ninädon noe tidi e lärni skilas patik, abi bosi neplu gleipoviki ab letäläktikumi: givi nolama, cödota gudik, e sapa. Bal zeilas stabik dugäla binon lovegiv kuliva love menäds."@vo . "Rel pamiedeton äs notod sogädik lüälas, kredas, e geböfas dö nesiäd u salud. In mödiks kobäds menik, rel i dünon äs med dub kel rig vola zi nilü oks, e müsters somik äs lif, dead, e sinif oksik, pakleilükons. Ye kelos jenöfo suämos reli mödo padisputos in godav, sogädav, menav, e bevü nekleranef."@vo . "Delabuk binon buk, keli pagebon ad kipedön memis e tikis oya in fom penik. Lautoy kösömiko aldeliko ini aton, denu kömon nem ona. Dabinos i metod ad lautön delabuki oya in Vüresod, äs sam bei LiveJournal."@vo . "Filosop (se Vöna-Grikänapük: φιλοσοφία, sinifü „sapilöf“), distü nolavs, no labon studadomeni gudiko pemiedetöli. In valem kanoy lelogön oni as töbid ad kontrolön u fümükön tikami ön mod krütik ä tikävik, as vätälam metodik, kel lüodikon buo lü plänäd valemik levala e dabina menik. Steifül alik ad miedetön suemodi: „filosop“ u studadomeni ona binon ya bal yegädas filosopa it.Prim tikama filosopik Vesüdäna, ün tumyel 6id b. K., malon i daved jenotem tikäla yuropik."@vo . "Kurów (Polänapük: [ˈkuruf]) binon vilag in Polän, kel älabon belödanis 2 811 ün 2005. Sürfat ela Kurów binon mö 11,32 km². In Kurów pämoton läxpresidan Poläna: hiel Wojciech Jaruzelski."@vo . "Sperantapük (Esperanto) binon pük mekavik, pedatiköl fa hiel Lejzer Ludwik Zamenhof ün 1887. a,b,c, sperantapük"@vo . "Trondheim (Norgänapük: [˅trɔnhɛɪ̯m] ü Trondhjem [˅trɔnjɛm, ˅trunjɛm]) binon zif kilid Norgäna. Sürfat ela Trondheim binon mö 342 km².Trondheim labon belödanis 158 613 (2006)."@vo . "Hiel Johann Martin Schleyer (Deutänapüko: [joˈhan ˈmartiːn ˈʃlaɪ̯ər], primo te \"Martin Schleyer\"; el \"Johann\" päläükon poso), datuval Volapüka ä Cifal balid Volapükamufa bevünetik, pämotom tü 1831 yulul 18 in Oberlauda, ed ädeadom tü 1912 gustul 16 in Konstanz (Deutän), sodas erivom lifüpi benedik yelas 81.Äbinom son kilid letidana: Johann Philipp Schleyer in Oberlauda. Ven älabom lifayelis lul, äprimom ad golön lü jul."@vo . "Tefü gebs votik vöda at, logolös padi: Stockholm (Telplänov).Stockholm (Svedänapük: [˅stɔkhɔlm]) binon cifazif Svedäna.Sürfat ela Stockholm binon mö 187 km².Stockholm labon belödanis 771 038 (2005).Stockholm i cifazif Stokholmiäna."@vo . "Norgän binon län in Yurop."@vo . "Linglän binon dil Regäna Pebalöl, in Yurop.Linglän labon belödanis 50,1-balions (2004).London binon cifazif Lingläna."@vo . "Tefü gebs votik vöda at, logolös padi: Oslo (Telplänov). Oslo (Norgänapük: [˅uslu]) binon cifazif Norgäna.Sürfat ela Oslo binon mö 454 km².Oslo labon belödanis 605 005 (2011)."@vo . "Fransän (calöfiko: République française = Repüblikän Fransänik) binon län Yuropik, kela cifadil topon in Yurop Vesüdik.Fransän binon bäldikün tatas Yuropik valik, primo in topäd regik labü zän su nisul: Île-de-France. Cifazif onik binon el Paris. Liman Konsälalefa Yuropik, binon bal länas, kels efünons Fedi Yuropik, topädi ela euro e Spadi ela Schengen."@vo . "Svedän, calöfiko Regän Svedäna, binon län in Yurop. Cifazif onik binon Stockholm."@vo . "Göteborg (Svedänapük: [jøːtə'bɔrj]) binon zif telid Svedäna. Sürfat ela Göteborg binon mö 450 km².Göteborg labon belödanis 484 942 (2005).Göteborg i cifazif Götaläniän Vesüdika."@vo . "Deutän, calöfiko Fedarepüblik Deutäna (Deutänapüko: Bundesrepublik Deutschland), binon län in Yurop. Labon miedis ko Danän, Polän, Tsyegän, Lösterän, Jveizän, Fransän, Luxämburgän, Belgän e Nedän.Deutän binädon me fedaläns (Bundesländer)."@vo . "Lalbanän binon län in Yurop."@vo . "Tefü gebs votik vöda at, logolös padi: London (Telplänov).London binon zif gretikün e cifazif Regäna Pebalöl e Lingläna. Sürfat ela London binon mö 1 579 km².London labon belödanis 7 517 700 (2005). Mödik bakun kilids, logams e komots. Flumed nemön: Thames